Recension av Sweden Rock!

I torsdags morse var det dags att bege sig till Sölvesborg, för att få uppleva ännu ett Sweden Rock! Det var 4:e gången för mig att få uppleva underbar musik i 3 hela dagar.
Vädret var tyvärr inte på vår sida i dessa dagar, regn och blåst för hela slanten. Man ska vara glad att man inte har blivit förkyld… På torsdagen var det Aerosmith som var det stora bandet, konserten jag såg med dem 2007 var helt underbar och denna var inte sämre, men blev lite besviken för det kändes som en déjà vu då det i stort sett var samma konsert, inget nyskapande direkt, men man kan inte få allt. Fredagen började med att titta på D-A-D, en western/rock-grupp från Danmark, helt underbar konsert och kunde inte låta bli att bli lite kär i sångaren...De spelade det bästa av det bästa och vi stod riktigt långt fram. Senare blev det Billy Idol! Tyvärr spelade Mustasch precis samtidigt, men eftersom jag redan har sett Mustasch 2 ggr tidigare så fick de bli Billy Idol. Han infriade förväntningarna och spelade alla klassiker, det var bara att njuta. Fredagen avslutades med Gary Moore. Vilken gitarrist! Fick höra den underbara balladen Empty Rooms, som gav mig rysningar ända ner i tårna och upp igen. Alla låtarna man önskade att han skulle spela, spelades.
På lördagen var där bara 2 band som intresserade mig: W.A.S.P och naturligtvis Guns N’ Roses! Så innan under dagen gick jag och gubben på rock-shopping-runda för att hitta en rockig väska och lite kläder. Lucky me, så hittade jag en superfin väska och en superfin KISS- t-shirt. Så jag är SÅ nöjd! =)
Kl 21.30 var det dag för W.A.S.P. Sångaren Blackie var i storform och dem lirade i stort sett bara låtar från sina 2 första album, så man kan inte vara annat än nöjd. Vi stod rätt långt fram och människor var som galna, som tur var hade jag en hjälte (guess who?) som räddade mig ett par ggr från att få galna blåmärken. Efter mycket rockande och headbangande bar det direkt iväg till nästa konsert för att se Guns N’ Roses. Minuterna gick och folk började bua för att inte Axl Rose dök upp, men 55 minuter senare kom han äntligen in med buller och bång. Även denna konserten spelades även de mest kända låtarna men också mycket från nya plattan Chinese Democracy. Med min nya kamera blev det en del bilder som förevigar dessa minnen, så det bästa kommer ut på min facebooksida.
Jag summerar: Bra konserter, skitväder och massor med underbara människor. Jag är himla lycklig över att få sett dessa band det här året, ett minne för livet. =)
Nä, nu måste jag göra lite annat här hemma, som att tvätta och städa…och drömma om nästa festival…
Men skall även prova att göra rabarberkräm idag, blir det bra kommer där nog ut ett recept också.

Kramis, kram, kramelikram